Idag hade vi redovisning i histora, såklart var jag lite nervös men inget farligt (min klass är hemsk snäll och skrattar inte åt mig fastän jag gör bort mig). Efter jag hade läst min text som var cirka ett a4 lång stod jag och chillade medan resten av min grupp redovisade sina texter. Helt plötsligt blir jag sjukt varm och börjar må illa. Jag tar av mig halsduken, kavlar upp mina armar och undrar vad fan är det som händer?

Jag kommer på att vi är i datasal två, och att syret ofta är ganska dåligt där (egentligen i datasal ett också men skit samma). Illamåendet vägrar ge med sig och jag blir lite snurrig, vill inte kräkas framför klassen, får inte kräkas framför klassen, får inte svimma framför klassen. Illamåendet börjar gå över men inte slutar det snurra i min skalle för det, jag står där som ett varmt fån med grov yrsel. Hörseln börjar försvinna och jag ser knappt klassen längre. Jag ursäktar mig, springer ur klassrummet och sätter mig på golvet, allt snurrar men jag ser åtminstone. Robert, filmkunskapsläraren, går förbi och frågar hur jag mår, om jag är ledsen.

"Näe, det kändes bara som att jag skulle svimma"

"Oj, är du sjuk, har du feber? Sitt kvar med huvudet mellan benen så ska jag hämta mina papper och följa dig till skolsyster"

"Aaaah okej, tack"

Han kommer tillbaks, frågar om jag klarar av att resa mig vilket jag gör, han småpratar lite om hur han svimmade av feber förra veckan samtidigt som vi lugnt går mot skolsyster. Jag tackar för hans hjälp, går in till skolsystern och berättar vad som hänt och jag får ligga på hennes brits i trettio minuter, dricka vatten och käka dextrosol.