Vi börjar här, i fredags var jag i skolan för att ha msok, i kollade på skin som var bra. Jag var sjukt nere och att jag blev totalignorerad i skolan gjorde inte saken bättre. Lyckades galet nog kväva två ångestattacker, grät lite bakom mina solglasögon men glädjes över att jag inte behöver gå tillbaka till skoan om jag inte vill. Jag tjänar bättre på att jobba men mister då mitt studiebidrag, är fan värt det.
Fick migränattack på kvällen och Gustav blev tvungen att köra mig till brottby där mamma väntade med migränpiller. Mina föräldrar bjöd på en god lax och kräftsoppa och jag skämdes lite över att jag var söndergråten och svullen, men när man låter depressionen ta över finns det inte så mycket man kan göra åt saken. Jag inser nu att jag verkligen behöver gå till en terapeut för att orka med livet, orkar inte. Samtidigt vill jag inte göra folket i min omgivning orolig och ledsna så det är bara att glida in på prima i Vallentuna och hoppas att de tar emot mig.